Vi bor två vuxna i en tvåa. Vårt kök är så pass stort att det ryms en kökssoffa i det. Vi har ett sovrum som rymmer både säng, nattygsbord, garderob, klädskåp och läsfåtölj.
Hallen är lite trång. Trång på skor. Vår skohylla har nätt och jämt plats för fyra par skor. Inte mycket att göra åt. Vår skohylla är en skateboard.
Vardagsrummet har stor potential. När solen skiner lyser strålarna upp varenda golvplanka i rummet. Vi har ett stort fönster.
Badrummet är litet men ändå stort. Till ytan är det inte mer än kanske tre kvadratmeter. Men det känns större. Det beror nog på det pyttelilla handfatet. Det är korkat litet. Det går inte ens att tvätta ansiktet utan att det bildas en pöl av vattenstänk på golvet. Toaletten är också gjord för en mindre varelse. Den påminner om en sådan som finns på dagis. Extra låg, så att små barnrumpor ändå ska nå upp. För mig blir toabesöken som korta träningspass. Om jag sätter mig som vanligt faller jag handlöst i 10 cm innan jag med en duns når toasitsen. För att undvika detta får jag spänna mina lår- och rumpmuskler tills min rumpa möter plasten. Och när jag reser mig får jag återigen spänna den rumpnära muskulaturen och skjuta mig upp till startposition.
Ett knäböj alltså. Varje gång jag går på toaletten.
Fast ibland väljer jag det handlösa fallet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar