– Han köper alltid gula Blend.
Mannen före mig i kön är tydligen stammis. Den korta något rundhyllta damen bakom disken har inte sett honom på länge berättar hon. Nu vet hon varför. Han blev påkörd av en spårvagn för någon vecka sedan. Fastnade och drogs med i drygt tio meter. Nu är han på benen igen. Köper gula Blend av damen bakom disken.
Hon vänder sig till mig och suckar.
– Jag blir så ledsen. Vi måste vara mer försiktiga. Varsamma. Inse att livet plötsligt kan förändras annars. Sjukdomar kan vi inte skydda oss emot, men sånt här.
Hon pekar på ett fotografi som sitter upptejpat på väggen bakom disken. En ung vacker flicka ler stort.
– Min dotter fick bröstcancer för två månader sedan. Hon är vårt enda barn.
– Åh nej, hoppas hon blir bra, är det enda jag får fram.
– Ja, jag är så ledsen, säger damen bakom disken samtidigt som hon börjar slå in varorna till kunden bakom mig.
Jag lämnar butiken. Ledsen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar